torsdag 16 februari 2017

Romarriket (minikurs)


Romarriket       Minikurs på 2 sidor


Stort rike. När det romerska riket var som störst sträckte det sig från England i väster till Svarta havet i öster. Då hade det stora riket 50 miljoner invånare.
Forskare tror att Rom grundades för ca 2.800 år sedan. Då bodde det minst tio olika folk på den italienska halvön, och de talade olika språk.

Krigen mot Kartago. När romarna hade blivit herrar över Italien började de konkurrera om handeln på Medelhavet med den stora handelsstaden Kartago som låg på Nordafrikas kust. Rom och Kartago stred mot varandra i tre stora krig. Folket som bodde i Kartago kallades för puner och därför har de tre krigen fått namnen de puniska krigen.

Romarna erövrar världen. Under de följande århundradena erövrade romarna stora områden i Europa och  Asien. I början av 100-talet e.Kr. hade romarriket sin största utbredning. Då behärskade romarna hela området runt Medelhavet fram till Svarta havet i öster. I norr behärskade romarna Frankrike, England och en bit av nuvarande Tyskland.

Kejsaren. Den romerske kejsaren var landets rikaste person. Kejsaren hade oerhörd makt i hela Romarriket. Han ansvarade för betalningen till här och flotta och för kostnader till rikets förvaltning. Kejsaren var direkt ansvarig för sädesanskaffningen till Rom samt för de offentliga spelen. Kejsaren fick in skatter av olika slag. Det var bland annat person och förmögenhetsskatt.

Slavar. Tillgången på slavar ökade när romarna besegrade allt fler folk. Antalet slavar var ca 3 miljoner, medan den fria befolkningen var 7,5 miljoner. Fattiga föräldrar kunde ibland sälja sina barn som slavar. Slaveri var också ett straff för svåra brott. Kejsaren hade ca 15.000 personliga slavar som skötte hans kläder och palats. Kejsaren hade till och med slavar som provsmakare för att vara säker på att dryckerna och rätterna inte var förgiftade.
Slavar användes på olika sätt. Många av dem arbetade ute på storgodsen som lantarbetare. Dessutom arbetade en hel del av dem i gruvor och stenbrott.

Staden Rom. Under kejsar Trajanus tid bodde det ungefär 1,2 miljoner människor i staden Rom. Trafiken var så livlig under rusningstrafik, att myndigheterna tvingades enkelrikta vissa hårt trafikerade gator. Det brann ofta i Rom. De flyttbara fyrfaten för uppvärmning, vaxljusen och facklorna för den nattliga belysningen  medförde stora risker för eldsvådor.

Hyreshusen bestod av flera våningar. Det fanns inte vatten eller toaletter i de små lägenheterna. En gemensam vattenkran fanns på gatuplanet. Den enda värmekällan var en bärbar koleldad spis. Den användes också för att laga mat på.

Colosseum. För 2000 år sedan pågick världens blodigaste sport på Colosseum i staden Rom. Publiken i det gamla Rom njöt av att se gladiatorer slå ihjäl varandra. Colosseum var en imponerande anläggning, den kunde ta emot 50.000 åskådare. Invigningsfestligheterna av Colosseum år 79 pågick i hundra dagar. Femtusen djur och hundratals människor dödades under invigningen.



Frågor. 1. Hur stort var Romarriket? 2. När grundades Rom? 3. Nämn fakta om krigen mot Kartago. 4. Hur långt norr ut i Europa fanns romarna? 5. Nämn några fakta om kejsarna. 6. Hur många slavar fanns det? 7. Hur fick man slavar? 8. Vad användes slavarna till? 9. Nämn fakta om staden Rom. 10 Nämn fakta om Colosseum.



Gladiatorer. På Colosseum kämpade gladiatorer mot varandra. De flesta gladiatorerna var krigsfångar eller slavar, men det fanns även frivilliga gladiatorer. Den vanligaste typen av gladiator hade bar överkropp och bar en hjälm med hjälmbuske. Han var beväpnad med en sköld och ett kort svärd (gladius- av vilket ordet gladiator kommer). När en gladiator övermannats kunde han antingen skonas eller dödas direkt av sin överman. Om åskådarna vände sina tummar nedåt, dödades den besegrade omgående. När åskådarna vände sina tummar uppåt skonades den besegrade, men det hände inte så ofta.

Romerska armén.  Disciplinen i den romerska armén var mycket hård. Om en soldat försökte desertera (fly) stenades han ihjäl. Om flera soldater deserterade i strid, blev straffet för de övriga arkebusering av var tionde soldat. Man avgjord genom lottning vilka som skulle arkebuseras. I början av 100-talet hade romarna en mycket effektiv armé. De romerska soldaterna, legionärerna, var i tjänst i 25 år och fick under denna tid inte gifta sig. När en soldat avgick från armén, fick han välja mellan ett stycke land eller en summa pengar.

Vapen. Legionärens vapen var två spjut, omkring två och en halv meter långa, vilka han kunde slänga tjugo meter eller längre. Dessutom bar han ett kort svärd för strid man mot man. Legionären bar en stor rektangulär sköld som täckte honom från hakan till fotleden samt en läderjacka som var täckt med pansarfjäll. Huvudet skyddades av en hjälm med ett brett nackstycke och gångjärnsförsedda järnsnibbar, som kunde fällas ner och ge skydd åt sidorna.

Akvedukter och vägar. Romarna blev experter på att bygga vägar, broar och akvedukter. Det bidrog till att det väldiga riket kunde hållas samman under närmare tusen år. Rom hade elva akvedukter som förde in vatten till storstaden.

Romarrikets fall. I början av 100-talet e.Kr var det romerska riket som störst. Från 200-talet e.Kr. blev det allt svårare att hålla samman det stora riket.

 Rom skakades av inre stridigheter och dessutom fick man problem med att skydda gränserna mot attacker från andra folk. När romarna slutade att föra erövringskrig fick de inte några fler slavar. Då blev det svårare att få billig arbetskraft till jordbruken.

Det blev också dyrt att hålla de stora arméerna för att försvara gränserna, då fick kejsaren ta ut högre skatter på jordbruket vilket innebar att jordbrukarna blev allt fattigare. De höga skatterna och inflationen skapade en allmän ekonomisk kris.

Ett annat problem var att jordarna höll på att utarmas, eftersom de hade brukats alltför hårt. Det fick till följd att skördarna inte räckte för att försörja befolkningen.

De inre svårigheterna och yttre fiender innebar att det stora romarriket delades i två delar år 395, Västrom och Östrom. De två rikena fick varsin kejsare och varsin huvudstad- Rom och Konstantinopel (nuvarande Istanbul).

Olika germanska folk kom allt längre in i Rom och år 476 störtades den siste västromerske kejsaren. Det innebar slutet för antiken. Östrom blev kvar och gick inte under förrän år 1453.

Frågor. 11. Vilka blev gladiatorer? 12. Beskriv den vanligaste gladiatorn. 13. Ge exempel på att disciplinen var hård bland soldaterna. 14. Hur länge var man soldat, vad hände sen? 15. Beskriv soldaternas vapen. 16. Nämn fakta om vägar och akvedukter. 17. Nämn flera orsaker till att Rom gick under. 18. Vad hände år 395? 19. Vad hände år 476?