fredag 17 februari 2017

Kina (Natale ;))


Kina


Förste kejsaren.  År 256 f.Kr. enades det splittrade Kina under ledning av kejsaren Shi Huang Di (som betyder: förste enväldige kejsaren). Kejsaren hade all makt i Kina. Han kallade sig själv för Himmelns son. Nu samlade kejsaren all makt kring sig själv och sina ämbetsmän som kallades mandariner. Mandarinerna har haft stort inflytande under hela  Kinas historia fram till början av 1900-talet e.Kr. Shi Huang Di var en mäktig kejsare. Han lät bygga den kinesiska muren för att skydda rikets sårbara nordliga gräns mot hunnerna. Han ville väldig gärna leva i evighet. Därför skickade han ut spejare runt om i Kina för att få en dryck som skulle ge honom ett evigt liv. Men de fann den aldrig, då beslöt han sig för att bygga en väldig grav åt honom. 1974 fann forskare denna grav som innehöll 7.500 krigare i bränd lera. Dessa krigare skulle vakta Shi Huang Di i graven.

Uppfinningar. Kineserna gjorde tekniska uppfinningar och vetenskapliga upptäckter som spreds över hela världen. Kineserna  var först med att framställa papper och porslin. Kompassen, krutet, boktryckarkonsten, skottkärran, stigbygeln, slussportar i kanaler och spelkorten är andra kinesiska uppfinningar.

Marco Polo. Den 17-årige Italienaren Marco Polo följde med sin pappa till Kina år 1271. Den mongoliske härskaren Kublai Khan hade bett Marcos pappa att prata med påven för att få kontakt med lärda människor i Europa. Marco Polo berättade märkliga saker om Kina. Men många tvivlade på hans berättelser om spagetti, kompasser, krut, stenkol, papperspengar och boktryckning. Till och med på hans dödsbädd 1324 försökte en präst förmå honom att ta tillbaka några av hans historier. Men det sista som Polo sade var: ”Jag har inte berättat ens hälften av vad jag har sett”.

Bondeuppror. De kinesiska bönderna fick det allt svårare under mongolernas tid. De tvingades betala allt mer skatt och uppodlad jord började användas som betesmark för mongolernas hästar. De svåra åren ledde till flera uppror mot de mongoliska härskarna. På 1350-talet störtades den mongoliske härskaren och en kines blev åter kejsare.

Opiumkriget.  Hela 1800-talet var en tid av förödmjukelser för Kina och dess folk. Mellan åren 1839-1842 rasade opiumkriget mellan Kina och Storbritannien. Britterna hade sålt opium som odlades i Brittiska Indien till Kina. Detta missbruk spred sig snabbt över hela Kina, och då försökte kejsaren förbjuda opiumhandeln. Det blev upptakten till opiumkriget där kejsarens trupper besegrades. Efter kriget tvingades kejsaren öppna fler hamnar, Hongkong blev en brittisk koloni och att opiumhandeln blev vara fri.

Taipingupproret. År 1850 gjorde bönderna uppror. Det var det väldiga Taipingupproret. Snart behärskade bönderna södra Kina, vilket resulterade i att alla, både män och kvinnor, fick likvärdiga jordlotter att bruka. Eftersom kejsaren inte lyckades stoppa upproret måste han be västmakterna om hjälp. Efter 15 års strider krossades Taipingupproret. Detta krig kostade 30 miljoner människoliv.

Boxarupproret. Européerna var hatade i Kina under senare delen av 1800-talet. Flera olika länder krävde kontroll över olika kinesiska städer. De vita behandlade kineserna med förakt. I Shanghai fanns skyltar som förbjöd kineser och hundar att vistas i parkerna. Många kinesiska nationalister var emot all västerländsk modern teknik och kristen mission. Västerlänningarna kallades för ”främmande djävlar” av nationalisterna.
En del av dessa nationalister kallade sig ”De rättvisa harmoniska knytnävarna”. Eftersom en del av dessa tränades av professionella boxare kallades medlemmarna kort och gott ”boxare”. De vände sig häftigt mot allt utländskt inflytande. De överföll kineser som gick över till den kristna läran och snart mördades 250 utländska missionärer. Änkekejsarinnan och hennes ämbetsmän stödde upproret som startade sommaren 1900. Under två månader kämpade utlänningarna för sina liv ständigt hotade av upprorsmän som trodde sig vara osårbara genom heliga amuletter.
Vedergällningen kom snabbt och blev förödande för landet. En armé på 20.000 man bestående av fransmän, britter, ryssar, österrikare, italienare, tyskar, japaner och amerikaner marscherade in i Peking och krossade upproret. Kina tvingades nu betala ett skadestånd samt att låta ytterligare trupper komma in i landet. De ledande männen i Kina försökte reformera det politiska systemet, men det var redan dömt till undergång. Bara elva år senare störtades kejsardömet i Kina.

Massakern 1989. År 1989 krävde studenterna i Beijing demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Till en början förklarade regeringen att de var villiga att diskutera vissa demokratiseringskrav. En dialog fördes mellan de officiella studentföreningarna och regeringen. Båda parterna tycktes göra sitt bästa för att undvika en konflikt. Men den 20 maj infördes undantagstillstånd i Beijing. Studenterna uppmanades att avbryta sina strejkaktioner och alla demonstrationer förbjöds. Det visade sig att det var den 84-årige ledaren Deng som hade gett  order till armén att ingripa. Den 4 juni inledde arméförbanden sin attack. Sedan den 17 maj hade soldaterna legat i beredskap i närheten av Himmelska Fridens torg i Beijing. Soldaterna spärrade snabbt av tillfarterna till centrala Beijing. Med tårgas och skarp ammunition slog soldaterna till mot människobarrikaderna. Studenterna svarade med att kasta brandbomber mot pansarvagnarna. Många av demonstranterna skadades eller dödades.  Inom loppet av ett par dagar avkunnades och verkställdes ett femtiotal dödsdomar.

Världens första sedlar. Världens första sedlar utgavs i Kina under Tangdynastin (618-907). Man började med sedlar därför att det var ont om koppar. Kineserna kallade dem för ”flygande pengar”.

Först med toalettpapper. Arabiska köpmän betraktade med avsmak kinesernas toalettvanor under 800-talet. ”De tvättar sig aldrig med vatten när de förrättat sitt tarv, utan de torkar sig med papper”, skrev en köpman i sin dagbok.

5000 hovastrologer. Enligt Marco Polo hade Kublai Khan inte mindre än 5000 hovastrologer anställda hos sig.

Bisarr dödsorsak. Det påstås att Kublai Khan mördade sin farbroder på ett originellt sätt. Farbrodern placerades på en matta och kastades upp och ner ända tills han dog.

Underjordiska armén. År 210 f.Kr. dog den märklige kejsaren Shi Huang Di (som betyder: Förste enväldige kejsaren). Enligt legenden hade han noga förberett sin begravningsplats. Han lät nämligen tvångsanställa 700.000 arbetare för att bygga ett begravningsmonument. Efter 36 års idogt arbete var gravmonumentet färdigt. För att skydda sin nya tillvaro efter döden lät han avbilda hela sin livvaktstyrka på mer än 7000 soldater i form av statyer i naturlig storlek.
1974 avslöjades det att historien om kejsarens armé inte var någon legend. När några bönder skulle gräva en brunn utanför Xian upptäckte man den väldiga graven. Kinesiska arkeologer fann omkring 7000 krigare i graven och dessutom hästar och vagnar i naturlig storlek.
Krigarna står uppställda i stridsformation. Längden på de vanliga fotsoldaterna varierar från omkring 175 centimeter till 185 centimeter, och officerarna mäter nästan två meter.

Förbjudet med utlandsresor. De kinesiska myndigheterna var tidigare inte intresserade av att få kontakt med folk utanför ”Mittens rike”. Kina var länge otillgängligt och slutet för omvärlden. Kineserna uppfattade sitt rike som världens centrum, och den sanna civilisationens hemort.
Under 1400-talet var det förbjudet för kinesiska fartyg att segla utanför kustvattnen. Kineserna var dessutom förbjudna att företa utlandsresor.