torsdag 16 februari 2017

Antika Grekland (minikurs)


Antika Grekland



Därför är Antika Grekland så berömt. Det som gjort det antika Grekland så berömt är demokratin, idrotten, sagorna och skådespelen. Redan de gamla grekerna kallade sig själva för hellener och deras land heter Hellas på grekiska.
Under antiken kallade grekerna alla andra folk för barbarer, eftersom deras språk var obegripligt. Det lät mest som ”barr-barr”, tyckte grekerna.

Kreta. Greklands historia börjar på ön Kreta omkring år 2000 f. Kr. Här fanns allt som behövdes för att en stor kultur skulle uppstå. I dalarna fanns det bördig jord där grekerna odlade korn, vete, oliver och vin. Skogarna gav bra virke till skeppsbyggnad och i vikarna fanns bra hamnar. Kreta låg bra till för handeln, centralt i östra Medelhavet.

Den rika handeln medförde att flera städer med kungapalats byggdes. Främst bland dem är palatset i Knossos som hade flera hundra rum. I palatset hade drottningen ett badrum med badkar. I ett rum intill fanns WC, den första i historien. Palatset hade rinnande vatten och avlopp. Folket på Kreta kallades för minoer och de var ett fredligt folk som ägnade sig åt handel.

Knossos förstörs. Omkring 1400 f. Kr. inträffade en katastrof på Kreta och palatset i Knossos förstördes. Vissa forskare anser att det berodde på en fruktansvärd jordbävning som följdes av att ön Santorin (Thera), strax utanför Kreta exploderade. Kanske förstördes även Knossos vid denna jordbävning. Andra forskare hävdar att det var angripare från fastlandet som förstörde staden.

Mykene. Under 1400-talet f. Kr blev Mykene på fastlandet grekernas viktigaste stad. Mykene övertog sjöväldet i östra Medelhavet. Kungarna i Mykene bodde i borgar med starka murar. Här fanns det en mäktig överklass som bestod av jordägare och krigsherrar. Mykene var en krigisk stat och det påstods att det fanns väldiga guldsamlingar i landet.

De grekiska staterna. Under forntiden växte en mängd småriken fram i Grekland. De brukar kallas för statsstater. Var och en bestod av en stad och landsbygden närmast staden.
De mest kända stadsstaterna var Aten, Sparta, Thebe och Korint. Trots att grekerna var uppdelade i en mängd stadsstater kände de sig som ett enda folk.

Det som förenade grekerna var att de hade ett gemensamt språk, kultur och religion, och till de olympiska spelen kom människor från landets alla delar.

Under perioden 750 till 550 f. Kr. utvandrade många greker från fastlandet och grundade städer runt Medelhavets kuster.  En orsak till utvandringen var att man sökte ny jord att odla. En annan orsak var att en del grekiska stadsstater ville grunda kolonier.

Frågor.  1. Nämn 4 saker som har gjort Antika Grekland så berömt. 2. Varför uppstod den grekiska kulturen på ön Kreta? 3. Nämn fakta om palatset i Knossos. 4. Förklara uttrycket: stadsstat. 5. Nämn några stadsstater. 6. Vad var det som förenade grekerna? 7. Varför utvandrade grekerna från fastlandet?


Aten. Aten var den största stadsstaten med sina cirka 400 000 invånare. Landskapet kring Aten passar inte så bra för spannmålsodling eftersom det är så bergigt där. I stället odlade man vindruvor och oliver, därför kunde man exportera vin och olivolja över hela Medelhavsområdet. Det resulterade dessutom i att handel och sjöfart blev viktiga näringsgrenar.

Demokrati. I Aten kom man på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade denna styrelse för demokrati. Grekiskan demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att folket härskar”.

Folkförsamlingen. Alla viktiga beslut togs i folkförsamlingen.  40 gånger per år samlades alla män över 20 år på kullen Pnyx för att diskutera och fatta beslut. Men det var nog inte så lätt att föra fram sina åsikter inför alla människor, för det fanns plats för 18 000 atenare som kunde sitta på sluttningarna och lyssna. Bra självförtroende och lätt för att tala var en förutsättning för att lyckas i politiken. Men inte var det samma demokrati som vi har idag. Kvinnorna och slavarna räknades inte till folket, och det innebar att de inte fick vara med och rösta.

Rådet. För att leda det dagliga arbetet utsågs det 500 man starka rådet genom lottning. Femtio av rådsmedlemmarna tjänstgjorde åt gången för en tiondel av året. Rådet motsvarar vår regering. Eftersom Aten hade ca 40 000 manliga medborgare hade man stora utsikter att någon gång få vara med i regeringen.

Slavar Det fanns över 100 000 slavar i Aten. De arbetade inom jordbruket, eller i gruvor och i stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.

Flickorna behandlades sämre än pojkarna. I Grekland behövde samhället kvinnor bara som barnaföderskor och tjänarinnor. När man inte ville ha fler kvinnor, lät man nyfödda flickebarn dö. Flickorna i Aten fick för det mesta en mager, proteinfattig mat, medan däremot pojkarna fick bra mat med mycket kött, som flickorna nästan aldrig fick smaka.

Sparta. Sparta var mäktigast av alla de grekiska staterna. Sparta låg på halvön Peloponnesos. Sparta var ett militärsamhälle. Alla vuxna män var soldater. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. I läger skolades de till krigare under tio år. De härdades och stärktes med hjälp av kroppsövningar och krigiska idrotter.

En gång om året fick pojkarna genomgå ett mandomsprov. Då piskades de blodiga. Vinnare blev den pojke som kunde tåla mest stryk utan att skrika. Vid 20 års ålder fick pojkarna gå in i armén där de fick stanna tills de blev 60 år.

Spartanerna var rädda att slavarna (heloterna) skulle göra uppror. Därför måste de alltid vara rustade till strid. Det var heloterna som skötte jordbruket i Sparta.



Frågor. 8. Hur stor befolkning hade stadsstaten Aten? 9. Varför odlade man just vindruvor i Athen?
10. Förklara uttrycket: demokrati. 11. Vad gjorde man vid kullen Pnyx? 12. Varför var det ingen riktig demokrati i Aten? 13. Nämn några fakta om slavarna i Aten. 14. Ge exempel på att flickorna behandlades sämre än pojkarna i Aten. 15. Ge exempel på att Sparta var ett militärsamhälle. 16. Vilka var heloterna?



Hårda spartaner. En spartan skulle tåla allt. En berömd berättelse från Sparta handlar om en pojke som stjäl en rävunge. När han såg en vuxen komma gömde han den under sin skjorta. Rävungen började då bita sig in i pojkens bröst. Till slut hade räven slitit upp hela magen och pojken föll död ner. Först då upptäcktes stölden. Spartanerna ansåg att det var tillåtet att stjäla. Men den som gjorde det så klumpigt att han blev upptäckt straffades hårt.

Att leva spartanskt. Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat, mjuka kläder och onyttig mat. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt. Maten var oftast enkel. Svartsoppan var populär. Det var en soppa som var kokt på fläskkött och blandad med svinblod, ättika och salt.

Så styrdes Sparta. Sparta styrdes av två kungar samtidigt som skulle leda arméerna i krig. Den största makten fanns hos de äldstes råd, som bestod av 28 män som var över 60 år. Sparta var ingen riktig demokrati. Alla spartanska män över 30 år fick delta i folkförsamlingen, men den fick bara säga ja eller nej till de äldstes råd.

Flickorna. Flickorna i Sparta fick likadan uppfostran som pojkarna. Det var mycket ovanligt i andra stater. Kroppslig träning som löpning, brottning och spjutkastning var mycket viktigt även för dem. Redan i skolan försökte man uppmuntra flickorna till ett modigt och framåt uppträdande. Man tävlade tillsammans med pojkarna, då tävlade pojkarna och flickorna nakna. Det var ingen skam för en pojke om en flicka kastade honom i marken. I Sparta tyckte man att flickorna och pojkarna var lika mycket värda.

 Idrotten. De antika olympiska spelen hölls utan avbrott i 1200 år. De anordnades från 776 f. Kr. till 390 e.Kr. Segrarna fick en olivkrans i pris. Den idrottsman som fuskade under en tävling förnedrades på så sätt, att man lät uppföra en ”fuskstaty” för att håna idrottsmannen.

Zeus mest berömda tempel låg i Olympia på halvön Peloponnesos. Här hölls vart fjärde år idrottstävlingar till guden Zeus ära. Till dessa olympiska spel kom deltagare från hela Grekland. Ordet ”Olympiad” betydde för grekerna en tid på fyra år, d.v.s. den tid som gick mellan två olympiska spel.

Under de olympiska spelen var det vapenstillestånd mellan de grekiska stater som låg i krig med varandra. Sparta fick en gång betala böter för att de fortsatte med fientligheter under ett OS.

 Idrottsmännen i det antika Grekland idrottade nakna. Den grekiska idrottsanläggningen hette gymnasion (gymnos betyder naken).

Kvinnor fick inte närvara vid spelen i Olympia. Bröt en kvinna mot detta förbud dömdes hon till döden. Men Kallipatiera slapp dödsstraff trots att hon bröt mot förbudet. Hon hade en son som tävlade i boxning. När han gick till final kunde inte Kallipatiera motstå frestelsen att klä ut sig till man för att närvara vid sonens finalmatch. När sonen vann, blev hon utom sig av glädje och skrek med gäll kvinnoröst. Hennes straff borde enligt lagen bli döden, men hon benådades därför att sonen hade vunnit sin match. Men i fortsättningen fick dock tränarna uppträda lika nakna som de tävlande.



Frågor.  17. Förklara uttrycket: att leva spartanskt. 18. Nämn några fakta om flickornas uppfostran. 19. Under vilka år hade man OS? 20. Vad fick staterna inte göra under OS? 21. Hur idrottade idrottsmännen?

Populära idrottsgrenar. Brottning utfördes bara i stående ställning och för en seger krävdes att motståndaren kastades tre gånger i marken.
Femkampen bestod av grenarna spjut, brottning, längdhopp, diskus och löpning.
 Boxning var en populär sport. Boxarna lindade remmar av ogarvat skinn om fingrarna, ibland flätade man järnstycken i remmarna. Under en match fick man bara slå mot huvudet. Först när en gav upp eller låg medvetslös, var matchen slut.
Pankration var en sport där man kombinerade brottning med boxning. Alla grepp var tillåtna utom att bitas eller trycka ut ögonen på motståndaren.

Vetenskap och filosofi.  Den berömde filosofen Sokrates bodde i Aten. Han tyckte om att diskutera med folk. Han ville med sin diskussionsmetod visa hur lite människan egentligen vet. Först när man inser sin okunnighet kan man börja söka efter riktig kunskap. Sokrates fick många fiender och dömdes till döden för att han hade förnekat gudarna.

Han hade möjlighet att fly från fängelset men Sokrates ansåg att man måste lyda lagarna även när de missbrukas. Han var övertygad om att människan skulle få ett bättre liv efter döden. År 399 f. Kr drack han en giftbägare i närvaro av sina vänner. En stund senare var han död.

Platon. Den mest kända av Sokrates lärjungar var Platon. Han ansåg att det finns en verklighet bakom den verklighet som vi ser med våra egna ögon. Den andra verkligheten kallade han för idéernas värld. Därför brukar Platons filosofi kallas för idealistisk.

Aristoteles. En av Platons elever var Aristoteles. Han är en av de mest kända vetenskapsmännen genom tiderna. Han sysslade med alla slags vetenskaper, utom matematik. Det var viktigt för en forskare att resonera och undersöka, ansåg Aristoteles.

Inom astronomin hade han den felaktiga åsikten att jorden var universums centrum. Denna idé försvårade den astronomiska forskningen i över 800 år eftersom alla forskare efter Aristoteles ansåg att han inte kunde ha fel i någon fråga.

Teater. Grekerna älskade att gå och titta på teaterföreställningar. Man såg både på tragedier (sorgespel) och komedier (lustspel). Det mest kända av alla grekiska skådespel är Sofokles tragedi Kung Oidipus. Den handlar om pojken Oidipus som sätts ut i vildmarken för att dö. Ett orakel (spåman) hade nämligen spått, att han skulle döda sin far och gifta sig med sin mor. Oidipus räddades från vildmarken och växte upp till en stark man. Utan att veta om det dödar han sedan sin egen far och gifter sig med sin mor. När han inser vad han har gjort, sticker han förtvivlad ut sina ögon. Ingen kan undgå det öde som gudarna har stakat ut.

Krigen mot perserna. Vid mitten av 500-talet f. Kr. skapade perserna ett stort rike i nuvarande Iran. Perserna erövrade även de grekiska områdena som fanns i Mindre Asien. Grekerna försökte göra uppror mot de mäktiga perserna, men det misslyckades. Persernas kung hette Darius. Han hade gett order till en av sina tjänare att vid varje middag tre gånger säga meningen: ”Herre, kom ihåg atenarna.” Darius vill inte glömma att grekerna hade försökt göra uppror mot de mäktiga perserna.



Frågor. 22. Nämn fakta om boxningen under OS. 23. Nämn fakta om pankration. 24. Varför ville Sokrates diskutera med folk? 25. Hur slutade hans liv? 26. Vad ansåg Platon? 27. Vad ansåg Aristoteles att det var viktigt för en forskare att göra? 28. Vad hette det stora riket i Iran? 29. Varför blev det bråk mellan grekerna i Mindre Asien och perserna?

Slaget vid Marathon. År 490 f. Kr seglade Darius flotta iväg för att straffa de grekiska staterna som hade försökt hjälpa grekerna i Mindre Asien. Persernas flotta landsteg vid byn Marathon. Därifrån skulle de tåga mot Aten. Men grekerna gick till anfall med sina långa spjut och perserna drevs tillbaka till sina skepp. Mer än 1 000 perser låg döda vid Marathons strand. Efter slaget skickades den snabbaste grekiske löparen till Aten för att berätta om segern. Det var mer än fyra mil till Aten och när han kom fram ropade han: ”Vi har segrat.” Sedan föll han död ner. Det är till minne av den löpningen från Marathon som det moderna maratonloppet skapades.

Slaget vid Thermopylä. Nu förstod grekerna att perserna skulle återvända med allt fler soldater. Därför byggde atenarna flera krigsfartyg och spartanska soldater planerade försvaret till lands. År 486 f.Kr efterträddes kung Darius av sin son Xerxes. Han ville hämnas nederlaget vid Marathon.
På sommaren 480 f. Kr trängde perserna in i Grekland. Grekerna mötte dem vid bergspasset Thermopyle. På sitt smalaste ställe var passet bara några meter brett, därför var det lätt att försvaras.
I spetsen för hären stod Spartas kung Leonidas med trehundra spartanska krigare. Spartanerna var stolta och modiga krigare. När någon sade att perserna var så många att deras pilar skulle förmörka solen svarade en spartan: ”Bra. Då får vi slåss i skuggan”.
I tre dagar kämpade grekerna mot perserna, men en grekisk förrädare visade perserna hur de på stigar uppe i bergen kunde gå runt Thermopyle. När Leonidas fick reda på det sände han bort den grekiska hären. Endast 300 spartaner stannade kvar. De skulle försöka hejda fienden så länge att huvudhären kunde dra sig tillbaka. Spartanerna kämpade modigt med sina långa spjut. Till sist stupade alla spartaner. Men den grekiska huvudhären räddades.

Slaget vid Salamis. Perserna vandrade nu mot Aten där befolkningen flydde. Perserna brände staden och nu möttes de grekiska och persiska flottorna i sundet vid Salamis. I det trånga sundet hade perserna ingen nytta av sina stora fartyg. Grekernas små fartyg var lättare att styra och grekerna vann en stor seger och nästan alla persiska fartyg förstördes. Därmed var Greklands frihet räddad.

Alexander den store. Makedonien var ett land norr om Grekland. År 340 f.Kr tvingade Makedonien Aten, Sparta och andra stadsstater att gå med i ett förbund under Makedoniens ledning. Under ledning av Makedoniens kung Alexander gick en krigshär år 334 f.Kr till angrepp mot Perserriket, som styrdes av kung Darius III.
Alexander är en av världshistoriens mest berömda fältherrar och kallas Alexander den store. Hans mål var att erövra världen. Vid Issos norr om den syriska staden Aleppo mötte Alexander perserkungen Darius armé år 333 f. Kr. Alexander hade 50 000 man och Darius hade en jättearmé på 600 000 soldater.
Alexanders strategi var ett stormanfall rätt mot persernas kungavagn. Alexander vann och Darius tvingades fly. Nu ville Alexander erövra världen. Därför kommenderade han hären mot Indien, men vid en av Indus bifloder ville soldaterna inte fortsätta, och Alexander måste återvända västerut. En kort tid därefter drabbades Alexander av en mystisk sjukdom, det kan ha varit malaria och han dog den 10 juni år 323 f. Kr., 33 år gammal.

Frågor.  30. Nämn några fakta om slaget vid Marathon. 31. Hur påminns vi idag om slaget om Marathon?
32. Vilka greker kämpade vid Thermopyle? Varför just dessa greker? 33. Varför förlorade perserna vis slaget vid Salamis? 34. Beskriv Makedoniens makt. 35. Vilken armé besegrade Alexander? 36. Vad ville Alexander göra? 37. Hur slutade Alexanders liv?