tisdag 3 september 2013

Franska revolutionen 1789 (minikurs)



(Minikurs) (se även youtubefilm/länk)

Frankrike. Under 1700-talet var Frankrike Europas största land med sina 26 miljoner invånare. Det var också det rikaste landet och de franska kungarna var Europas mäktigaste härskare. Alla beundrade den franska konsten och litteraturen. Alla förnäma och rika människor ute i Europa, även i Sverige, talade franska.

Kungen och drottningen.  Ludvig XVI var Frankrikes kung 1789. Ludvig var en liten, närsynt och fumlig man. Hans främsta intressen var mat och jakt. Drottningen, Marie-Antoinette, var främst intresserad av kläder, smycken, fester och kortspel. Hon kom från Österrike och gifte sig vid 16 års ålder med Ludvig som då var 19 år. Kungaparet bodde i det vackra slottet Versailles utanför Paris. Där bodde kungaparet tillsammans med 1 000 hovmän och 4 000 tjänare. Versailles var det vackraste slottet i Europa.



Versailles bildkälla wikipedia



Ett orättvist samhälle. Det franska folket var indelat i tre grupper (stånd): adel, präster och resten av folket. Adeln och prästerna, som bara utgjorde en halv miljon av Frankrikes 26 miljoner invånare, ägde hela 35 procent av den odlade jorden. Adeln och prästerna hade förmåner (privilegier) som inte bönderna hade, de behövde inte betala skatt och bara adelsmän kunde bli ämbetsmän eller officerare. Under 1700-talet hade handeln ökat och många företagare blev förmögna. De kunde inte inse varför adeln skulle ha sina privilegier.

Orsaker till revolutionen. Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria. Detta krig var dyrbart för Frankrike. Dessutom drabbades Frankrike av missväxt, och priset på bröd fördubblades. Nu började allt fler och fler människor tycka att ståndsindelningen var föråldrad och dålig, och att det kungliga enväldet byggde på tankar som stred mot förnuftet.

Upplysningen. Kritiken kom främst från författare som Voltaire och Rousseau. Dessa författare var representanter för den sk. Upplysningen som innebar att om människorna skaffar sig kunskaper blir de upplysta och förnuftiga och då kan man fatta kloka beslut. Nu försökte kungen förbättra Frankrikes ekonomi genom att lägga fram ett förslag att alla skulle betala skatt. Det protesterade naturligtvis prästerna och adelsmännen emot. Då valde kungen att kalla representanter för de tre stånden till en riksdag. Det var den första riksdagen på 175 år i de enväldiga kungarnas Frankrike.

Riksdagen samlas. I maj 1789 samlades den franska riksdagen i Versailles. Den bestod av 300 adelsmän, 300 präster samt 600 personer från det tredje ståndet. De flesta i det tredje var jurister, journalister, köpmän och lärare. Inte en enda bonde eller arbetare hade valts. Tidigare hade varje stånd haft en röst vardera. Därmed räknade adelsmän och präster att de skulle få igenom sin vilja. Nu krävde det tredje ståndet att alla riksdagsmän skulle sammanträda och rösta gemensamt. Det ville inte kungen gå med på. På morgonen den 20 juni lät kungen låsa tredje ståndets mötessal.  När det tredje ståndet inte kunde komma in gick de till en tennishall i närheten. Där lovade de varandra att inte skiljas åt förrän de hade gett Frankrike en författning, som var mer rättvis för alla i landet. Efter ett par dagar gav kungen efter och han uppmanade prästerna och adelsmännen att förena sig med det tredje ståndet. Därmed hade den gamla ståndsriksdagen blivit en enkammarriksdag, och den kom att kallas nationalförsamling.



Fästningen Bastiljen. Tredje ståndets aktioner skrämde nu kungen. Därför lät han samla 30 000 soldater kring Versailles och Paris. I Paris steg priset på bröd ytterligare och rykten surrade i luften. Många var rädda att kungen skulle upplösa den nya nationalförsamlingen. På morgonen den 14 juli 1789 gick det rykten om att trupper närmade sig Paris. Folkmassorna trodde att det fanns vapen i den medeltida fästningen Bastiljen, som då användes till fängelse.  Nu började folk angripa Bastiljen för att få tag på vapen, men efter ett tag kom förhandlingar igång med Bastiljens chef.  Då hade endast en person bland försvararna dödats, medan minst 98 dödades och 73 skadades bland angriparna. Chefen fick i löfte att ingen skulle dödas om han öppnade Bastiljen.
När fästningen öppnades dödades tre av soldaterna i fästningen och en full kock sprang fram och dödade chefen, och på natten fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator. Den 14 juli var en av de avgörande dagarna under franska revolutionen. Kungen tvingades dra tillbaka sina trupper och nationalförsamlingen var räddad och folket hade segrat över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.


Frågor. 
1. Nämn fakta om kungen och drottningen. 

2. På vilket sätt var Frankrike ett orättvist samhälle?

3. Nämn några orsaker till revolutionen. 

4. Förklara uttrycket: Upplysningen. 

5. Vad hände när riksdagen samlades? 

6. Förklara vad nationalförsamlingen var för något. 

7. Redogör för stormningen av Bastiljen.





Frihet, jämlikhet och broderskap. Nu spred sig oron ut i landet och även bönderna gjorde uppror. På flera ställen stormades adelsmännens slott av rasande bönder. De förstörde förteckningarna över alla de avgifter som de hade betalat till godsägarna. Alla dessa oroligheter påverkade nationalförsamlingen.
Den 4 augusti 1789 beslöt nationalförsamlingen att alla adelns och prästernas privilegier skulle avskaffas. Lagen skulle hädanefter gälla lika för alla. Alla skulle betala skatt och alla privilegier skulle försvinna. ”Frihet, jämlikhet och broderskap”, blev revolutionens slagord.

Nya reformer.  Under åren 1789-1791 genomförde nationalförsamlingen många reformer. Det innebar att kungen miste all politisk makt. Men någon jämlikhet infördes inte. Endast vuxna män med en viss inkomst fick rösträtt till nationalförsamlingen. Det var de rika borgarna som hade fått makten efter revolutionen. De stora förlorarna var bönderna och kvinnorna (som inte hade någon rösträtt).

Kungafamiljen flyr. Kungafamiljen bodde nu i Paris där de bevakades av Nationalförsamlingens trupper. Nu hade kungen bestämt sig för att fly från Frankrike. Det var den svenske greven Axel von Fersen som planerade flykten. Fersen var förmodligen älskare till drottning Marie-Antoinette. Hela kungafamiljen var förklädd när de reste med häst och vagn mot gränsen i norr den 20 juni 1791. Nästan framme stoppades vagnen eftersom kungen var igenkänd. Bevakad av soldater fördes kungafamiljen åter till Paris.

Krig. Under våren 1792 beslutade nationalförsamlingen att Frankrike skulle anfalla Österrike för att sprida revolutionens idéer. Snart var man även i krig med Storbritannien och Preussen (nutida Tyskland). För att klara av kriget infördes allmän värnplikt. Den nya värnpliktsarmén gav snart Frankrike övertag i krigen.

Kungen anklagades för förräderi mot fosterlandet, dömdes och avrättades. Även drottningen Marie-Antoinette avrättades. Nu blev Frankrike en republik. Snart utbröt det strider inom de grupper som startat revolutionen. Många bönder stödde sina bypräster, och ute på landsbygden flammade motrevolutioner upp.

Skräckväldet. Nu inrättade nationalförsamlingen ett välfärdsutskott som skulle göra så att det blev lugnt i landet. Ledare för utskottet blev advokaten Robespierre.  Under åren 1793-1794 styrde Robespierre landet som diktator. Robespierre blev med tiden allt mer maktgalen och Frankrike var nu inne i den bloddrypande period som kallas skräckväldet. Vem som helst kunde misstänkas vara motståndare till revolutionen och avrättas i giljotinen. Men till sist gjorde en del medlemmar i nationalförsamlingen uppror mot Robespierre. De lyckades fängsla Robespierre och så miste han själv huvudet i giljotinen. Därmed var skräckväldet slut.

Napoleon. Efter Robespierres död avskaffades den allmänna rösträtten. Fem år senare, 1799, tog generalen Napoleon Bonaparte makten genom en statskupp. För att göra sig populär bland fransmännen lovade han dem fred. Den slöts 1802 efter tio år av krig i Europa. År 1804 utropade han sig till kejsare. Den första franska republiken fanns inte längre. Napoleon kom från ön Korsika och släkten var italiensk och levde på att odla vin. När revolutionen bröt ut gjorde Napoleon en snabb militär karriär. 1799 utnämndes han till general, bara 24 år gammal. Vid 30 års ålder, var han Frankrikes envåldshärskare.  1804 kröntes han till kejsare. Det var påven som krönte Napoleon, men han själv satte kronan på sitt huvud.

Strider. Under Napoleons tid erövrade de franska arméerna nästan hela Europa.  Napoleon kunde dock inte komma över till England men 1812 hade Napoleon bestämt sig för att erövra det väldiga Ryssland. Med 500.000 soldater gick han in i Ryssland, där de ryska soldaterna drog sig undan och brände byar.  När den stora armén tågade in i Moskva, var staden utrymd. Nästa dag började den brinna och den brann i sex dagar. Det var ryssarna som förstörde staden. Soldaterna var inte rustade för den ryska vintern och den ryska armén anföll hela tiden. En halv miljon soldater hade tågat in i Ryssland. Fem månader senare kom mindre än 30 000 av dem tillbaka. Nu bildades ett förbund mellan de europeiska staterna och Napoleon besegrades. Napoleon avsattes 1814 och fördes till den lilla ön Elba utanför Italiens kust.

Ett år efter deporteringen till Elba återvände Napoleon till Paris där han tog makten. Men den 18 juni 1815 möttes Napoleons armé en brittisk och preussisk armé vid den lilla byn Waterloo i Belgien. Det blev kejsarens sista strid. Hans armé besegrades och hundra dagar efter sin återkomst till Frankrike tvingades han än en gång lämna sin tron. Napoleon förvisades till ön S: t Helena i södra Atlanten. Där bodde han strängt bevakad av brittiska soldater. Napoleon dog 1821, troligen av sviterna av ett magsår, men det finns forskare som anser att Napoleon blev förgiftad av arsenik av britterna.

Vad blev kvar av revolutionen?
Skräckvälde, diktatur och krig med hundratusentals döda runt om i Europa. Var det revolutionens slutresultat? Hade allt varit meningslöst?
Nej, ansåg de flesta i Frankrike. Det gamla ståndssamhället där kungen, adeln och prästerna hade delat på makten var för alltid borta. Man hade visat att orättvisa härskare kunde avsättas.


Mänskliga rättigheter var nu lag i Frankrike. Slaveriet avskaffades i de återstående kolonierna. Lagen var lika för alla. Tortyr avskaffades i fängelserna. Vem som helst kunde ägna sig åt vilket yrke som helst. Religionsfrihet infördes. Staten tog över undervisningen från kyrkan. Pressfrihet infördes. Skilsmässor blev lagliga. Tullar togs bort inom landet. Meter, lite och kilo blev nya måttenheter. Bibliotek och konstmuseer öppnades för allmänheten. (källa Utkik)


-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Begrepp/svåra ord


monarki, republik, ståndssamhälle (feodalt samhälle/feodalism, medeltiden), privilegier, adel, präster, "tredje ståndet"(borgare-bönder), tionde, lån, bankrutt, stormakt, världshandel, ekonomi. politik, demokrati, diktatur, missnöje, orättvisor, missväxt, skatt, avgift, dagsverke, aristokrati Upplysningen, filosof, förläning

författning, Eden i bollhuset, grundlag, riksdag, parlament, ståndsriksdagen-nationalförsamlingen, uppror, Bastiljen, revolution, reform, maktdelning, allmän värnplikt, "frihet-jämlikhet och broderskap", jakobiner, rösträtt, "vänster-höger-politik"(revolutionär-liberal-konservativ),

Marseljäsen, Tricoloren, Skräckväldet, giljotin, Mänskliga rättigheter, (Slaget vid Valmy), statskupp, kejsare, Napoleon, Code Napoleon, kontinent, kontinentalblockad, Trafalgar, Waterloo, Wienkongressen, maktbalans

Personer
Voltaire, Rousseau, Montesquieu, Diderot, Robiespierre, Marat, Danton, Ludvig XVI , Marie-Antoinette, Lafayette, Charlotte Corday, Goethe mfl.


(anarki-inflation-nationalism)



------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Frågor. 
8. Nämn fakta om revolutionens slagord. 

9. Vad gjorde kungafamiljen? 

10. Vad innebar "skräckväldet." 

11. Vad hände med kungaparet? 

12. Beskriv Napoleon utifrån några viktiga årtal. 

13. Redogör för anfallet mot Ryssland 1812. 

14. Vad hände vid Waterloo? 

15. Vad är egentligen grejen med franska revolutionen? Se filmen (filmlänk)
Formulera det viktigaste i högst tre meningar. Jämför med en kamrat.

16. Var revolutionen meningslös? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Vad blev kvar av revolutionen?

17. Välj ut de 10 svåraste begreppen (finns på Showbie/entryticket om franska revolutionen) Gör ett bildspel om de svåraste begreppen/ Visa en kamrat/Visa din lärare!

18. Varför använder vi begreppen "vänster" och "höger" i dagens politik?


---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

A. Klagoskrifter - en källövning. (Din lärare har uppgiften...)

B.. Läs mer  länk